Vad var det jag sa... eller vad betyder en person?

måndag 31 mars 2008 · Comments

Vad var det jag sa... Moderaterna stödjer Ann Landerholm. Jag tycker inte att det är konstigt. Hon har agerat precis som jag förväntar mig att moderater ska göra.

Nepotism, svågerpolitik, överenskommelser bakom stängda dörrar (eller i "privata" mail), ihopblandade egenintressen och allt för ofta ett politisk engagemang som grundar sig i att göra samhället bättre för sådana som en själv.... ok.. lite onödigt elakt, men det känns ofta som de bra moderaterna är rätt få.

Fp och C står bakom nedskärningarna...

fredag 28 mars 2008 · Comments

Centern och Folkpartiet har förlorat förtroendet för Ann Landerholm. Ok... reaktionsförmågan var ju inte direkt snabb.

Samtidigt står dom bakom Strängnäsalliansens politik, dvs nya friskolor som inte behövs, nedskärningar i skolan och ideologiskt betingat motstånd mot en ur ekonomisk och verksamhetsperspektiv nödvändig skattehöjning.

Ann Landerholm har gjort mycket underligt och har knappast varit vidare ödmjuk när hennes agerande har kritiserats. Hon är dock fortfarande bara en person. Den mygelkultur som finns hos borgerliga partier försvinner inte med henne. Tomas Axelsson, moderat och rektor på Europaskolan, gick upp i talarstolen i Kf och istället för att förklara sig jävig när Europaskolans ansökan behandlades så levererade han ett brandtal till försvar för ansökan. Likabehandling?

Å andra sidan... kommer verkligen Landerholm att avgå? Kommer Moderaterna plocka bort henne? Jag är inte helt övertygad. Kommentarerna från moderater på bl.a. ekuriren.se indikerar att det fortfarande finns ett stöd inom partiet. Fast Moderaterna får väl också svårt att inte följa C och fp i kapitulationen inför opinionen.

Vad har vi att se fram emot? Inte mycket. Det kanske finns det moderater som skulle kunna göra ett bättre jobb än vad Ann Landerholm gjort, eller iallafall undvika att göra samma misstag. I slutändan kommer det väl i praktiken att sakna betydelse iallafall. Samma brutala nedskärningspolitik som förut... den har ju uppenbarligen C och fp's stöd.

(Hur kan förresten någon få för sig att det är att "sätta ned foten" när partier viker sig för intern och extern kritik/opinion långt efter att de borde reagerat?)

((...sen är ni ju förstås välkomna att påpeka att jag åter igen skriver politiska inlägg på natten... kvaliten brukar ju bli så bra... men så är det väl när man kombinerar småbarnsföräldrer och politiker))

Väljarbarometer...

onsdag 19 mars 2008 · Comments

Jag har alltid tyckt det har varit rätt fascinerande med opinionsundersökningar. I de två exempel som jag tittat på så kontaktar dom 0,035% (~1900 pers) resp 0,02% (~1100) av väljarkåren. Det är inte konstigt att det slår lite upp och ned ibland.

Vänsterpartiets medelvärde under perioden sep 2007 till mars 2008 är ca 5% i båda mätningarna. Det motsvarar ca 95 resp 55 personer som svarat på undersökningen och sagt att dom skulle rösta på vänsterpartiet. Om fem av Demoskops uppringda vänsterpartister inte svarar eller nästa gång slumpmässigt ersätts med sossar så sjunker V från 5% till 4,5%, vilket ras!... eller nått sånt.

Jag tycker dock att man borde kunna förvänta sig att trenden över några månader borde vara densamma mellan undersökningsföretagen.

Som ni (kanske) ser till vänster så har man faktiskt lyckats ganska bra (trenden har ingen skala på andra Y-axeln). Det är ju främst i mars där SIFO förstärker en uppåtgående trend medan Demoskop sänker den.

Värder i mars hos Demoskop är för övrigt det enda under perioden som avviker från föregående månad med mer än felmarginalen i mätningen. Den blåstreckade linjen är medelvärdet under hela perioden.



Så vad blir slutsatsen? Ingen aning, men bara genom att fundera lite på detta så har jag blivit ännu mera skeptisk till dessa typer av undersökningar.

Ni hittar sifos väljarbarometer på www.sifo.se och demoskops på www.demoskop.se

Voronov brukar vara skarpare

lördag 15 mars 2008 · Comments

Ledarsidorna i kuriren brukar vara ganska bra. Tyvärr håller ledarbloggen inte alltid samma nivå.
I ett inlägg kritiserar Alex Voronov mitt ställningstagande angående ev. ny majoritet i Strängnäs. Man kan ju tycka att en ledarskribenter borde ha bättre koll än så här...

S och V har ett samarbete kring budget och strategisk plan (iofs lika mycket pga att vi tycker lika som av strategiska skäl). Vi har valteknisk samverkan och gemensamma gruppmöten i samtliga nämnder där vi båda har representation, inkl KS. I praktiken har vi redan formerat ett samarbete som skulle gå att föra vidare till ett majoritetsstyre.

Jag kan räkna... 16+4+5 = majoritet, 16+4+5+2 = lite mer än nödvändigt stor majoritet. Jag förstår också att fp och c inte har något större intresse av att samarbeta med oss om dom skulle slippa.

Vad S har beslutat är att de i nuvarande parlamentarisk situation inte kan tänka sig en S-ledd majoritet utan både C och fp. Det utesluter inte andra partier och definitivt inte Vänsterpartiet. Detta bekräftar både Tord Tjernström och Leif Hård. Varifrån Voronov får sin information vet jag inte, men rätt är den inte.

För övrigt så blir det en senare fråga om vi "vill" vara med i en majoritet i detta läge eller inte, speciellt om den majoriteten har en betydande borgerlig del. Det beror helt på vilken politik förhandlingarna skulle leda till.

Vilken majoritet?

fredag 14 mars 2008 · 1 kommentarer

"Strängnäsalliansen" består som bekant av 5 partier. Moderaterna har 13 mandat och de övriga har lika många tillsammans.

Samtliga partier i Strängnäsalliansen ställer upp på den politik som förs. Hur lojal får man vara? Hur mycket under protest det är vet vi ju inte, men kan man svälja nära 100 personal mindre i skolan/förskolan utan högljuda protester är man antingen för lojal eller så stödjer man politiken.

Om nu Lotta Grönblads plan fungerar (se hennes blogg) och S allierar sig med fp och C (och Sp) så har man allierat sig med runt 40% av den majoritet som idag uppenbarligen inte verkar ha något problem att svälja t.ex. sänkt lärartäthet och ett samhällsbyggnadskontor som blir mer kontor än samhällsbyggnad.

Jag kan ju hålla med om att S+fp+C är rätt snyggt i och med att det ger de nödvändiga 25 mandaten... Min åsikt är dock att partierna i Strängnäsalliansen har förbrukat allmänhetens förtroende. Det är inte bara moderaterna som tagit stryk från den förda politiken. Utnyttja istället den samsyn som den nuvarande oppositionen har i många frågor och bygg en majoritet utifrån det.

Baserat på vårt nuvarande samarbete med S så förutsätter jag att (v)i blir inbjudna till samtal om en ny majoritet, men vem vet... (eller för den delen ens om det kommer så långt).

Lotta Grönblads tydliga avståndstagande är mest intressant. Dag Brembergs gör lite ont...
"För att återvinna förtroendet hos medborgarna, skapa bättre samarbetsklimat och kunna börja arbeta långsiktigt är det nödvändigt att överge en del gamla mönster. Det kräver visst mod och visioner om demokratisk utveckling.
Det finns i dagsläget i bl a Strängnäspartiet och Mariefredspartiet och mer eller mindre i (s), (mp) och ev (fp) och/eller (c)." - hörru Dag! vad är det vi inte lever upp till? Sitter vi fast i gamla mönster? Jag hoppas vi inte faller på att vi inte tycker att Mariefredsnämnden är demokratisk utveckling. När du ändå rabblar upp alla partier så kunde väl vi få ett "lite" eller "mer eller mindre" iallafall... ;-/

Ibland förstår man skillnaderna...

onsdag 5 mars 2008 · Comments

Under en dragning på KS av kvalitetsarbetet inom kommunen presenterades de, som jag ser det, rätt mediokra resultaten från förskolan. Bortsett från att det var punkter där Strängnäs tagit poäng som jag i praktiken vet att det inte stämmer (om inte annat kan man bara läsa på kommunens hemsida) så var det en punkt där det framgick att det fanns kommuner som medgav full dagistid även när en föräldrer var föräldraledig med nytt barn. Kommunalråd Ann Landerholm (m) utbrast då i något som liknade "Men!... varför skulle man vilja ha det!?".

Jag kan förklara det rätt enkelt (tycker jag)....

Som jag ser det är dagis för små barn vad skolan är för stora, dvs en källa för stimulerande upplevelser och pedagogisk verksamhet. Barn bör vara på dagis i lagom dos (beror på barnet) men det ska ses som en skola, mer tid är bättre än lite tid.

Hur stimulerande är det för ett barn i 2-3 års åldern att vara hemma med sin mamma (brukar vara standard åtminstone de första månaderna för familjer där amning är viktigt) och sitt nya syskon? Kan en trött, ammande och blöjbytande mamma ge motsvarande den pedagogiska verksamhet som ett dagis kan ge och samtidigt ge fullständig uppmärksamhet och närhet till det nya barnet? Jag tror inte det. Så konsekvensen av 15-timmarsregeln är att båda föräldrarna, som jag ser det, måste vara hemma när dagisbarnet/barnen är det.

Därför är det viktigt att full barnomsorg medges även till föräldrar där ena föräldern är ledig med nytt barn. Både för barnens skull (både det nya och det "gamla"), för föräldrarna och föräldrarnas arbetsgivare. Det lär vara en del (som Ann Landerholm) som inte utnyttjar möjligheten så de kortsiktiga konsekvenserna för kommunen kanske inte behöver bli så stora.

Budgetkonferens...

· Comments

Jag var inte på budgetkonferensen på Haga slott. Jag var inte heller på budgetkonferensen i Varberg förra året. Det är däremot ingen bojkott...

Jag tycker att det kanske finns vissa poänger med budgetkonferensen.
1. Majoritetens politiker får veta hur oseriös deras politik är (ok.. kunde uttryckts smidigare)
2. Oppositionen kan diskutera ihop sig med tjänstemännen och mellan de olika partierna.
3. Det blir säkert en bättre och smidigare budgetprocess om man har organiserad och centraliserad överföring av information.
4. Den "isolerade" lokaliseringen förhindrar störningsmoment. Jag tycker det är ett mycket underligt argument, men det är ju det som Heimdahl för fram varje gång det kommer upp för diskussion. Haga är dock miltals bättre än Varberg.

Varför är jag då inte där...
Jag delar som socialist inte de ekonomiska förutsättningar som presenteras. Hur neutralt och sakligt det än framställs så är det, som jag ser det, majoritetens politik som ligger bakom tjänstemännens ställningstagande.

Det som presenteras är heller inte utan ideologisk grund. Handelshögskolan framstår ju för det mesta som en aningens nedtonad variant av "Chicagoskolan". Det sätter sitt avtryck på de flesta ekonomers förhållningssätt.

Informationen är dock för det mesta intressant (även om jag kan tänka mig att det är rätt repetativt), men eftersom det beskriver en verklighet jag inte delar så är det mer intressant än nyttigt. Då kan jag lika gärna läsa informationen i efterhand. Jag kände inte att jag förlorade något på att inte vara i Varberg förra året.

Jag vet vad jag tycker att vi ska göra. Det framgår också tydligt av vad vi skrivit i vår valplattform. Det intressanta för mig är att få reda på vad de åtgärder vi vill göra kostar och det kommer jag inte få reda på på en budgetkonferens.

...och den helt opolitiska anledningen
är precis som när jag skippade Varberg. Jag prioriterar min familj. Egentligen hade jag tänkt att vara där så mycket jag kunde under dagarna, sen visade det sig att det var dagar då vår dotter inte fick vara på dagis alls (har precis fallit på 15-timmarsstrecket).

För att jag ska lämna vår vilda 2-åring, med en vältajmad trotsålder, hemma två dagar efter varandra (jag skulle aldrig fått för mig att sova över) med min fru och vår 2-månaders son krävs något betydligt mer lockande än att få höra vad tjänstemännen tycker att majoriteten ska göra (eller snarare förutsättningarna för vad tjänstemännen förutsätter att majoriteten ska tycka).

Sen är jag irriterad över Heimdahls argumentation kring att isolera bort störningsmoment (som barn) från politikernas (och tjänstemännens) radar som en förutsättning för en lyckad konferens. Det är att försöka styra andra människors val på ett sätt som jag ser som fullständigt oacceptabelt. Det, inte kostnaden, hade varit en anledning för mig att bojkotta.

Folkomröstning?

söndag 2 mars 2008 · 2 kommentarer

Det känns väldigt uppmuntrande och samtidigt deprimerande att föräldrar tar initiativ till en folkomröstning om skolpengens storlek. Engagemanget för elevernas situation är lovvärd och som förälder (till dagisbarn) så delar jag deras grundläggande uppfattning, skolpengen är för låg. Jag har dock en radda frågor...

Vad är det egentliga syftet med folkomröstningen?
Jag ser det som ytterligare en spik i Strängnäsalliansens kista och ett bra påtryckningsmedel, men vad blir den praktiska nyttan? Om/när man får ihop ett tillräckligt stort antal underskrifter så dröjer det drygt 3 månader innan en folkomröstning kan hållas, dvs troligen mitt i semesterperioden. Det är ju inte sannolikt att en folkomröstning skulle planeras in när man vet att många är bortresta, det skulle vara demokratiskt tveksamt. Så med lite tur kan man få in en omröstning i samband med höstterminens start.

Vad ska då skolorna göra medan man väntar på resultatet av en omröstning?
Kan en skolledare strunta i elevpengens storlek och lita på att den kommer höjas. Knappast... jag tror att den höjning som Strängnäsalliansen (läs moderaterna) kan tänka sig att göra är väl redan gjord efter de initiala protesterna. Resultatet av folkomröstningen är inte bindande.

Vad blir resultatet om man vinner och alliansen ändrar sig? Blir det då en skattehöjning som vi vill eller kommer man ta hela eller delar av kostaderna från övrig kommunal verksamhet? Kan en folkomröstning få alliansen att agera som socialister? Det tror jag inte.

Jag har förstås skrivit på listorna och när det blir en omröstning kommer jag att rösta för en höjning, men det känns väldigt som pest eller kolera...

Flest träffar senaste månaden

Populära inlägg