Planekonomi...

fredag 12 december 2008 ·

Planekonomi eller marknad...

Planekonomin har alltid hackats i småbitar baserat på det delvis katastrofala misslyckandet i Sovjet. Jag tycker man gör det lätt för sig om man tar ett så dåligt exempel.

Ofta hör man att planekonomin är död... hur kan den vara det? Alla företag (i princip) och alla hushåll är planekonomiska. Av en väldigt enkel anledning... marknadsekonomi är rätt värdelöst och resursslösande i verksamheter som man känner till väl.

Då är ju frågan. Varför skulle inte ett land, bestående av små planekonomiska enheter inte kunna drivas planekonomiskt? Rent logiskt borde det inte finnas mycket till argumentation. Det bästa jag hört hittills var typ... ”Ett land är ju så mycket svårare än ett företag”...ergh... Island jämfört med Mitsubishi? Är det verkligen sant? Borde det inte vara svårare att sitta i ledningen för Mitsubishi än i Islands ”5-årsplanskommission”. Om nu Mitsubishi kan drivas enligt planekonomiska principer varför skulle inte Island som nation kunna göra det? Företagen är planekonomiska, myndigheterna är planekonomiska, hushållen är planekonomiska. Det är ju ”bara” förhållandet mellan företag och myndigheter/hushåll som är utsatt för marknadskrafter.

Man får ju inte glömma bort att bara för att man har en planekonomi så har inte konkurrensen försvunnit. Inte mellan länder och inte inom landet. Poängen är bara att man får ett stabilare system där man kan styra bort icke önskvärd produktion.

Vi lever i en situation där miljön står under hård press. Det gäller inte bara den utökade växthuseffekten men också giftspridning och mänskligt driven utrotning av en stor del av de övriga organismerna på planeten. Den senare har accelererat kraftigt de senaste 50 åren (som allt annat...). Ett marknadsekonomiskt system kan helt enkelt inte styras på sådant sätt att oönskade effekter på miljön kan hindras. Vi som individer agerar på ett sätt som framstår som omedvetet om de effekter vi har som grupp/kollektiv. Jag är precis lika illa som alla andra... fatta vad onödigt krafs jag köper till vår dotter... när jag var liten... då minsann... då plockade jag minsann kottar och skyfflade hönsskit för att få pengar att köpa mitt eget krafs. Det var ju liksom självbegränsande... Det är en dålig analogi för planekonomi, men poängen är att vi måste dämpa konsumtionen och resursuttaget och det är inte förenligt med marknadsekonomi.

Flest träffar senaste månaden