Elitskolor...

torsdag 22 januari 2009 ·

Jag ska väl i ärlighetens namn börja med att säga att jag inte har läst exakt hur förslaget till de sk. ”elitskolorna” ser ut, men utifrån vad jag hört så... (och jag tänker liksom alla andra utgå från mig själv i argumentationen)

Elitskolor som princip, där studiemotiverade elever kan gå, har jag svårt för... liksom för skolor där man fokuserar på ett ämne.

Argument för som jag hört...
1.De studiemotiverade eleverna tappar motivationen i den vanliga skolan för att de ”hålls tillbaka” av de andra. Tror jag inte. Jag hade alltid lätt för mig i skolan, men en av mina bästa kompisar hade det lättare. Han var mycket bättre på matte än jag så även om jag låg före större delen av klassen så stöttade han mig en hel del. Han hade tid för det och vad jag tyckte så hade han inget emot det. Resultatet blev att han fick formulera sig på ett sådant sätt att jag förstod vad han menade och därmed lär även hans ryggmärgsförståelse av problemen och öppningar för alternativa lösningar blivit bättre... ”inlärning via repetition”. Detta förutsätter ju att läraren tillåter att de elever som ligger före i t.ex. matte struntar i genomgångarna, och att eleverna accepterar att de får lov att lära sig genom exemplen i matteboken.

2.De elever som inte är så bra får prestationsångest av de bra eleverna. Knappast troligt. De elever som ligger långt efter stressas av de som ligger före och de som ligger före stressas av de som ligger först. Ta bort de som ligger först så har inte situationen förbättrats.

3.Elever som har ett specialintresse borde få utvecklas i det. Visst. Men hur bra fungerar det? Mitt intryck av t.ex. idrottsgymnasier är att de har begränsad lycka i att motivera eleverna. Speciellt inte för att göra sin hobby på skoltid. Jag skulle få krupp om jag tvingades göra min hobby. Mamma sa alltid när jag var liten att det var en dum idé att bli dataingenjör. ”Då blir ju din hobby ditt jobb”. Hon var smart min mamma... så jag blev inte dataingenjör.

4.Genom att ta bort de bästa eleverna så blir det jämnare fördelning i klassen. Knappast. Att plocka bort spetsen gör bara utbildningen sämre. Det gör att läraren inte behöver utmanas och eleverna utvecklas sämre. Inte bra för någon.

5.Elitskolorna kommer ta de bästa lärarna. Troligen sant. Spetskompetensen och utvecklingsmöjligheterna för gymnasielärarna kommer finnas på dessa skolor. Knappast något som gynnar skol-Sverige som helhet.

6.Elitskolorna kommer öka kraven vid intagning och undervisning vid högskolor/universitet. Jag vet inte. När jag gick på KTH så hade man en ”frivillig” matteintrokurs innan skolan började på riktigt, för att alla skulle få en chans att komma upp till rätt nivå. Likaså var första kemikursen ren repetition för de som gått Natur med kemi-intriktning på gymnasiet (japp... naturveteskapliga speciallinjer på gymnasiet är ju knappast någon nyhet). Detta indikerar ju att det inte kommer hända så mycket i nästa steg, men man vet ju inte. Om ”elitskolorna” blir betydligt fler än 10 klasser så kanske det kan börja hända saker, men då kommer ju inte elitskolorna vara elit längre..
7.Skolornas uppgift är också att lära ut samarbete, solidaritet och förståelse med andra. Helt riktigt. Det är viktigare att vi skapar fullständiga samhällsmedborgare som kan bidra till att ”bibehålla” och uppnå ett samhälle där alla får plats än att ge några få elever möjligheten att börja högskolan något år tidigare (vilket blir det praktiska resultatet).

Nej... Elitskolorna kommer inte tillföra något och den ev positiva effekt den har för elever med allt för stela och inflexibla lärare motiverar inte den negativa effekt de kommer ha i övrigt.

Flest träffar senaste månaden