Särskola eller inte?

Vår son har Downs syndrom. Eftersom han bara är 1,5 år så märks det inte nämnvärt mer än att han varit bebis längre och att han är hypoton (överrörliga leder... han kliar sig på ögonbrynet med stortån utan någon ansträngning).

När han började på dagis (mer resursperson till avdelningen) så fick vi höra att pedagogiken och upplägget var som särskolans så att han skulle vara införstådd med det när han började där... ergh... det var väl inte planen att han ska börja på särskola?

Min bild av särskolan är att det är en ekonomisk konstruktion. Det är billigare för kommunen att stoppa alla speciella barn i samma skola istället för att i princip kanske utrusta varje klass med ett barn med särskilt behov med ytterligare en lärare. Det är bättre för barn att gå i vanlig skola om de får ordentligt stöd. De utvecklas bättre och får ett umgänge med barn som är "normala". Läste en rapport om det häromsistens men jag hittar inte länken just nu.

Detta sagt så får man ju inte överdriva åt andra hållet. Ska den vanliga skolan ta emot ett inte så vanligt barn så måste det komma till resurser och extra stöd. Annars kanske det inte funkar... och att flytta barn mellan skolor tycker jag är olyckligt oavsett om det sker för att någon har fått för sig att skolan ska stänga för att spara pengar eller om det är av princip för ett enskilt barn. Man måste ju också lyssna på barnet. Speciellt om barnet upplevt alternativen och vet vad han/hon vill.