Inlägget som dödade maratondebatten?

onsdag 11 augusti 2010 ·


Det ser ut som om maratondebatten i ekuriren tagit slut.

Jag skickade in följande inlägg som svar på inhoppet från Lennart Nilsson, det kom vad jag vet aldrig in i tidningen:

Lennart Nilsson kommenterar den 26 juli mitt svar till Maria von Betzeen (M). Givetvis var det en medveten övertolkning som jag gjorde av vad von Betzeen skrev angående parasiter, men formuleringen kunde varit snyggare. Syftet var att få igång en debatt kring retorik och praktik. Det är lätt att göra ett negativt budskap mindre kantigt genom att låtsas som att de anställda inte finns och skriva ”kommunen” istället. Moderaterna är bra på retoriska omformuleringar. I deras retorik benämns nedskärningar som omfördelningar och begränsade återställare som satsningar.

Den dagliga effektiviteten, eller ineffektiviteten, står anställda och linjechefer för. Det är de som i budgetarbetet sagt vad de tror sig klara av att leverera för den summa pengar de begär och de levererar senare resultatet. Det är den politiska majoritetens roll att göra de övergripande prioriteringarna och att formulera målen, inte att detaljstyra hur arbetet sker. Om den politiska majoriteten väljer en annan väg än skattehöjning för att finansiera verksamhetens behov så är det genom att prioritera bort verksamhetsområden och genom att sänka målsättningar. Jag håller inte med Nilsson om att von Betzeen stycke om parasiter uteslutande syftar till den politiska majoriteten utan, precis som de övriga gånger hon skrev ”kommunen” i inlägget, till hela den kommunala verksamheten.

Barn- och utbildningsnämndens och Socialnämndens kostnader står för knappt 80 % av kommunens totala kostnad, större delen är personalkostnader. Den tidigare skattehöjningen på 90 öre har förstås, per definition, till större delen används för det som jag antar att Nilsson menar med kärnverksamheter, dvs. Barn och utbildningsnämnden och Socialnämnden. Vår föreslagna skattehöjning avsåg att betala ökade kostnader uteslutande inom samma områden.

Givetvis vill vi ”skapa kommunala jobb”. Det saknas vuxna i skolan och personal i omsorgen och även riktigt destruktiva besparingar i de 20% av budgeten som inte gäller skola och omsorg kan inte betala för dessa. Strängnäs, med inte så hög kommunalskatt (se diagram, landstingsskatt borträknad), har utrymme att ge skolan och omsorgen mer resurser.



Flest träffar senaste månaden

Populära inlägg