När kan man säga att man misslyckats i krig?

måndag 18 oktober 2010 ·

Att en soldat dör i krig får ju sägas vara rätt vanligt, det gör det däremot inte mindre deprimerande. Oavsett om det är en svensk, afghan eller för den delen amerikan som dör så är det en katastrof för personens nära och kära. På något sätt får man hoppas att den som dör har dött för något som de själva ansåg viktigt nog att riskera livet för.


Jag håller delvis med ledaren i ekuriren. Det är inte avgörande för insatsen i Afghanistan huruvida det är svenska soldater som dör eller inte. Oavsett så måste man ifrågasätta om insatsen har förutsättningar att lyckas eller om den endast kommer hålla stora delar av Afghanistan i ett mer eller mindre lågintensivt krig för oöverskådlig tid framåt.

Förstås så är detta bara åsikter, det jag vet om Afghanistan har jag läst i artiklar, böcker och sett/hört på nyheterna.

Det skulle vara intressant att få förklaringen, den riktiga förklaringen, till vad den USA-ledda invasionen egentligen har för mål. Är det som vanligt bara för att installera en vänlig regim på den egna fiendens bakgård? Eller är det tillgång till de mycket stora mineralresurserna som det häromsistens framkom information om som det gäller? Hur radikalfeminist man än kan vara så förutsätter jag på något sätt att man inte invaderar ett land, med de offer det innebär bland framför allt civilbefolkningen, uteslutande för att se till att kvinnor har rätt att gå i skolan, slippa täcka hår/ansikte och kunna anställas på alla jobb.... eller för den delen för att män ska ha rätt att slippa skägg och få lyssna på radion. På något sätt så misstänker jag att de flesta människor skulle ha offrat sig vad det gäller burka och skägg för att slippa få sina barn bombade.

Afghanistans folk har fått lida mycket som bönder i stormakternas schack-match. Om de (mot förmodan) under en period vill ha en förtryckande sharia-stat så tycker jag att de ska få välja det. Ingen regim kan stanna kvar vid makten under någon längre tid utan att ha ett stöd från en stor del av folket.

Ett sympatiskt och stödjande internationellt samfund som levererar bistånd och samhällsstöd med militär närvaro med den gamla hederliga fredsbevarande uppgiften är att föredra framför peace-enforcement taktiken som hittills misslyckats, inte bara i Afghanistan. I ett så stort land som Afghanistan kommer det alltid bara omöjligt att slå ned en militär styrka som vad det låter har minst lika stort folkligt stöd. Det faktum att man varje gång som man dödar en civilperson skapar fler motståndsmän (och för den delen motståndskvinnor) gör att en militär insats är dömd att misslyckas. Hur länge man sedan har lust att vänta på att förklara det ett misslyckande eller vem som ska bestämma det.... kanske det är det som är den viktiga frågan?


2 kommentarer:

Anonym sa...
18 oktober 2010 10:28  

Ganska sannolikt att USA vill åt oljan och andra fyndigheter där. Varför Sverige militärt skall hjälpa USA,är ofattbart. Det kommer med tiden säkert hem fler personer i svarta plastsäckar..Anser att vår krigsmakt skall finnas innanför vår egen gräns.Hur blir opinionen om det börjar smälla bomber i Stockhoms tunnelbana ? Jan A

Monica Stålborg Billberg sa...
1 november 2010 17:19  

Misslyckats har man gjort redan när man startade ett krige. Ett krig har inga vinnare, bara förlorare, och civilbefolkningen förlorar alltid allra mest.

Flest träffar senaste månaden