Kurirens bidrag till förvirringen kring ny sessionssal för KF

Ledarskribenten Susanna Birgersson skriver på ledarsidan om Paulinska skolans aula och frågan om det är lämpligt som ny möteslokal för KF eller om den ska fortsätta vara primärt konsertsal.

Jag kan inte riktigt påstå att jag förstår vad hon är ute efter. Menar Birgersson att det faktum att KF-ledamöterna behöver bord som det stora hindret för att använda aulan som möteslokal? Det senaste jag hörde så skulle det inte finnas den typen av fasta installationer som omöjliggjorde att tillgänglig plats användes för besökare, med andra ord så måste ju borden gå att flytta.

Hon anger antalet platser till 192 (vilket är mindre än alla siffror som figurerat hittills, inkl. arbetsförslaget från förvaltningen).

Jag tänker inte upprepa vad jag skrev på partiets blog, men jag delar inte Birgerssons åsikt att Gyllenhjelmssalen är lämplig för fyra-timmarsmöten med 80-talet personer (om man inte förbättrar ljuset, ljudet och inte minst ventilationen). Speciellt inte som förvaltningen vad jag hört flaggat för att kommunhuset redan börjar bli för litet för att få plats med utlokaliserade verksamheter. Då behövs ytorna för byråkratisk produktion, inte låsas upp som opraktiska möteslokaler.

Att frågan skulle tagit något större politiskt utrymme ser jag inte, medialt möjligtvis. Visst känns det utifrån antalet direkt påverkade kommunmedborgare som en icke-fråga men det är ju bra lobbat av de moderata politiker och körmedlemmar som lyckades blåsa upp stormen i vattenglaset.

...och nej, när jag kommer till en stad så skiter jag högaktningsfullt i om de skyltar med en pampig konsertsal eller inte (vilket någon nämnde i tidningen som en viktig faktor). Det kommer för mig långt, långt ned på listan över vilken service som är viktig i en kommun.