Den tunna gränsen mellan åsiktsförtryck och försvar av demokratin

tisdag 26 juli 2011 ·

Tänkte ta mig mod att skriva något om attentaten i Norge. Inte om själva attentaten utan snarare reaktionerna och kraven på åtgärder efter dem. Det kommer nog bli ett virrvarr av tankar och funderingar... har också väldigt svårt att formulera vad jag tänker och tycker.

Jag har inget personligt förhållande till Norge mer än att det är vårt systerland geografiskt och samhällsmässigt. Däremot har jag förstås varit på politiska sommarläger och för mig skapar det en koppling som gör mig orealistiskt nog direkt illamående. Att förhålla sig till massmordet i det sammanhanget av sommarglädje, kamratskap och politisk diskussion gör det direkt plågsamt. Jag kan inte ens ana hur de som var med om detta ska kunna hantera en sådan personlig avgrund....

Attentaten i Norge är så avskyvärda att det är lätt att låta hatet förblinda en.

Hade en kort diskussion på facebook kring hur man ska förhålla sig till SD och kanske främst individer i SD utifrån attentaten i Norge. Den gjorde mig lite fundersam.

Som jag har tolkat syftet med att använda terror var bland annat att underminera Arbeiderpartiets möjligheter att i framtiden vara en politisk kraft genom att slå mot deras ungdomsorganisation. Att radera deras åsikter från den politiska arenan. Att styra vilka som får säga vad och vilka som får påverka samhället. En högerextremist som mördar barn för att utradera inte bara deras politiska utan faktiska existens och för att skrämma andra barn till tystnad (även som vuxna).

Vi måste alla vara medvetna om att det vi skriver eller på annat sätt propagerar för kan trigga våldsdåd. Det kan gälla allt från djurrättsaktivister, miljöaktivister och vänsteranarkister till massmördande högerextremister. Jag har inga illusioner om min personliga förmåga/kapacitet att påverka andra människor, väldigt få kommer att påverkas av vad jag skriver men i ett större sammanhang så blir varje bidrag till den totala ideologiska miljön viktig. Om jag med emfas påpekar att barn dör av svält varje sekund, att varje kg utsläppt fossil koldioxid gör att vi kommer närmre en ekologisk betingad katastrof, att om man anser att djur och människor är lika värda så är varje minkfarm ett Auschwitz, så bidrar jag till att göra människor som inte klarar av att vara silkesnäsduken som nöter ner berget och måste agera för att de med desperation ser samma sak som jag men som inte kan (och nu med viss självkritik) hålla sin empati och ångest nere utan måste agera, till potentiella våldsverkare (utifrån min horisont av vänster och djurrätt, att högerextrema massmördare skulle drivas av missriktad empati och ångest för människors och djurs lidande är inte vad jag menar). Det är på något sätt baksidan av ett öppet samhälle där åsikter framförs utan censur, ett sånt samhälle som jag anser att vi måste ha.

Att Sverigedemokraterna bidrar till att skapa massmördande högerterrorister är då otvivelaktigt, men det gör t.ex. även SvD ledarredaktion. Som Jinge.se påpekade efter dåden och jag kritiserade strax innan så framför de en (o)genomtänkt anti-islamisk linje som utan tvekan används som drivkraft för antiislamistiska och främlingsfientliga högerextremister.

Jag vill inte få min yttrandefrihet begränsad, jag vill inte ha min rätt att arbeta inom skolan eller staten inskränkt på grund av de politiska åsikter jag har. Om vi kräver att personer i SD utifrån att de kan anses vara ideologisk drivkraft för massmördare ska begränsas i sin rätt att yttra sig och att agera i samhället, vad hindrar då högern från att begära samma sak från mig? Jag är medlem i V, har tidigare varit medlem i det trotskijstika Socialistiska partiet, visst kan högern hävda att jag då deltar i den ideologiska basen/miljön för vänsterextremistiska terrorgrupper (för sådana finns förstås). Ska jag då stängas ute från samhället? Jag förespråkar inte terror eller våld för att nå mina politiska mål, men vad jag säger kan användas som argument för terror och våld mot individer. (...och återigen jag har inga illusioner om min möjlighet till påverkan i den vänsterextremistiska miljön, men som princip).

...och i sin förlängning. Vad hindrar rumsren men anti-islamistisk höger (som SvDs ledarredaktion) från att hävda att alla muslimer är en del av samma kulturella miljö som självmordsbombare och därmed inte bör få agera och yttra sig i samhällsdebatten?

Jag anser att åsiktsförtryck i förlängningen skapar ett samhälle mer likt det högerextremisterna vill skapa än det vi vill ha. Däremot inte sagt att politiska grupper som utövar våld inte ska lagföras och stressas av polisen som vilka andra kriminella grupper som helst, med vägningen att deras våld är riktad mot alla människor och hela samhället.

Inte heller sagt att kritiken mot det vi inte gillar på något sätt ska vara återhållsam eller självcensurerad. Motståndet mot SD på grund av vad de representerar och den hotfulla framtid deras existens riskerar skapa måste vara hårt.

2 kommentarer:

martin sa...
26 juli 2011 11:09  

Var drar man gränsen mellan organiserade våldsverkare och våldsorganisation?

David sa...
26 juli 2011 16:13  

Hmm... var det en reaktion på mitt inlägg eller en koppling? Jag har svårt att bidra med ett svar tror jag för jag är inte säker på vad du menar att skillnaden har för betydelse för ämnet i fråga.

Det finns förstås en skillnad mellan personer som utövar våld på ett organiserat sätt (fotbollshuliganer?) och personer som är medlemmar i organisationer som har våld på sin agenda (nynazistiska partier?), både vad det gäller farlighet för samhället och risk att det sprider sig. Responsen från allmänheten och myndigheter måste ju förstås anpassas därefter.

Flest träffar senaste månaden

Populära inlägg