Att leva med ett barn med downs syndrom, han blir större och äldre :)

torsdag 4 oktober 2012 · Comments

Det var ju ett tag sedan jag skrev något om Hannes, eller överhuvudtaget faktiskt. Tiden har inte riktigt funnits. Om du inte sett något av dessa inlägg förut så har vårt mellersta barn, Hannes, downs syndrom. Han är nu snart 5 år. Du kan läsa resten av inläggen här (de flesta är om Hannes) 

Hannes börjar bli stor. Han rör sig ledigare och hellre än förut. Vi har 60 m skogstomt med hyfsad nedförslutande stig med rötter etc. från husdörr till bilen. Hannes brukade inte vilja gå på den. Numera händer det att han på egen hand går iväg nedför stigen och några gånger gått hela vägen till bilen.

Han har inte bara börjat gå mer utan också fått upp farten på fötterna så ibland måste jag förlänga stegen lite när vi går för att han inte ska springa ifrån mig på asfaltsunderlag. Han viker ned huvudet och pinnar på med benen så fort han kan, det ser lite mer ut som idrotten Gång än att springa. Men fort går det :-)

Han klättrar också bättre. Vi har tränat länge på att klättra upp i bilbarnstolen, efter sommaren så började det helt plötsligt fungera. Han tar till och med av sig skorna medan han klättrar. Baksidan är förstås att som alla andra barn som klättrar så gör det att han ibland kan komma i besvärliga situationer. Att han är så mjuk i lederna gör också att han kan ramla på sätt och i situationer som andra inte riktigt kan. När han somnar på sidan så ligger den ena foten ofta bekvämt(?!) invikt mot bröstkorgen i höjd med armhålan. Det säger då sig själv att en del fallskydd för barn blir rätt ineffektiva, han liksom glider iväg. Samma sak blir det ju i alla vanliga situationer där man förväntar sig att lederna ska hålla emot. Häromveckan ramlade Hannes från en bänk på förskolan och slog i huvudet. Förskolepersonalen var förstås fundersamma på vad de gjort fel men faktum är nog att det är väldigt svårt att förutse när något ska gå snett och att aldrig titta bort en tiondels sekund är omöjligt i en förskolesituation. De får fokusera på alla de gånger som de varit där för att hindra att något hände.


Ända sedan Hannes kunde stå upp så har han ställt sig upp på sin matstol och sedan ramlat handlöst in i som han förväntar sig väntande armar. Det är ett mindre mirakel att jag lyckats fånga honom varje gång. Jag har stått med lillebror i famnen eller stått med ryggen åt med en stekpanna i handen. På något sätt har jag lyckats inse vad som var på väg och fångat honom, även i början när jag inte var lika beredd som nu tre år senare. Likadant när han gungar på en vanlig plank-gunga, då kan han plötsligt släppa taget och förvänta sig att man tar honom. Det har också fungerat varje gång. Nu finns en tendens till att han faktisk tittar lite i ögonvrån om man är med innan han ramlar, eller att han siktar på att sätta sig i mitt knä om jag sitter bredvid.

Att Hannes blivit mer mogen som person och gärna tar kontakt med andra barn märks också tydligt, inte minst med hans syskon. Tidigare har det bara varit mig han kramat på eller dragit i när han vill något. Nu kan det lika gärna vara storasyster som får uppmärksamheten. Häromdagen när Chloe låg på studsmattan efter att de hoppat tillsammans så kröp Hannes fram och petade försiktigt bort hennes hår från ögonen och pussade henne på kinden. Det hade varit fullständigt otänkbart för bara några månader sedan.

Livet rullar vidare och Hannes klarar allt fler saker på egen hand. Snart börjar skolfunderingarna med ett besök på särskolan. Det lär ju bli spännande.

Är Gunnar Sandelin korkad eller bara rasist?

lördag 15 september 2012 · 6 kommentarer

Gunnar Sandelin skriver på SvD:s debattsida, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/varfor-ska-just-sverige-ge-en-fristad_7499414.svd

    "Detta i en tid när Sverige bland annat till följd av extrem asylpolitik brottas med stora problem med alltifrån bristande integration och bidragsberoende till kriminalitet och antisemitism."

Detta skrev han apropå ett upprop från en grupp socialdemokratiska politiker (SvD Debatt 13 sep, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-maste-hjalpas-at-att-ta-emot-syrier-pa-flykt_7494124.svd) om behovet av att andra än Södertälje kommun hjälper till att ta emot flyktingar från Syrien.

    "När 18 döda kroppar, de flesta bakbundna med märken efter tortyr, enligt oppositionella på lördagen upptäcktes i Damaskus utkant var det bara de senaste tecknen på en blodig trend." - SVT


Det är ju inte svårt att få känslan av att Gunnar Sandelins bild av stora problem och bristande integration framstår som patetiska i jämförelse. Troligen beror det på att de problem han ser är patetiska i jämförelse.

Rasister kanske ser problemen som stora. Om man sätter svenskar på någon sorts evolutionär pedistal där vi som gudalika varelser står över alla andra, då kanske man kan tycka att bidragsberoende är ett problem i jämförelse med ett syriskt barn torterat och dumpat i en gränd i Damaskus.

Gunnar Sandelin kan inte vara så brutalt korkad att han inte kan göra jämförelsen, så då är han.... ?

Så länge Sverige tar emot människor som flyr så är vi ett land att vara stolt över, när vi inte längre gör det... då har vi verkliga problem.

Det var inte en dag för tidigt!

fredag 9 mars 2012 · Comments

Hur elakt jag än försökt att vara mot sossarna så har det ändå varit utifrån någon slags frustration över att de agerat så brutalt stukade av valresultatet. En hård spark på smalbenet när de inte verkat komma ihåg sin politik. De har agerat och argumenterat utifrån en styrkeposition som i många avseenden framstått som svagare än det minst lika stukade Folkpartiet.

Tord Tjernström (S) har som socialnämndens ordförande i minst två budgetdebatter framfört att han hellre skulle stöttat (v)årt förslag. Jag förstår honom. Han sitter som majoritetens gisslan i en misshandlad socialnämnd där majoriteten totalt verkar ha glömt bort syftet med nämndens verksamhet. Det låter ofta som om man försöker lägga sig på en lagstiftningsmässig miniminivå (och knappt det).

Den huvudlösa besparingen på försörjningsstödet (6 miljoner) kopplat till effekter (iallafall sett till framförda argument) från arbetsmarknadsåtgärder riktade främst mot ungdomar har förstås inte gått att genomföra.

Nu säger Tord ifrån ordentligt, jag hoppas innerligt att det är början på en stärkt socialdemokrati i Strängnäs (Löfvén-effekt?). Även om man kan tycka att (v)i tjänar på att sossarna klantar sig så tjänar vi mer på en allmän förskjutning av den politiska tyngden. Om vi står ensamma till vänster så drunknar våra få röster och vi når inte ut. Om sossarna för den politik jag tror att de egentligen vill göra så blir avståndet från resten till oss inte lika stort och det blir inte lika udda att hålla med om vad vi säger. Nu gäller det att vara ordentligt politiskt medveten för att våga ta det stora klivet ut till oss.

Allra viktigare är dock att med en socialdemokrati som vågar sätta ned foten så kanske Strängnäsborna och de anställda i kommunen så småningom kan få en kommun som de igen kan vara nöjda med, och då inte bara med det fina läget, hyfsade kommunikationer och trevliga grannarna.

Oavsett hur det ser ut så hoppas jag att de alltid tänker efter

lördag 11 februari 2012 · Comments

Ledaren i Eskilstuna kuriren riktar sig till Moderaterna, som det stora oppositionspartiet i Strängnäs, och uppmanar dem att tänka efter innan de stödjer en lokal folkomröstning om stadiumindelningen i den kommunala grundskolan.

På något sätt så hoppas jag att M alltid tänker efter innan de tar ställning för eller emot något... ergh... nåja, kan kanske bero på vilken avsändare det är hur lång tid de lägger på funderingarna.

Ledaren oroar sig för att det är svårt att formulera en ja/nej-fråga utifrån stadiumindelning. Jag håller till viss del med, det blir ju inte optimalt, men å andra sidan är det väl som vilken folkomröstning som helst... det är de olika sidorna som får fylla "ja" resp. "nej" med innehåll. Jag är idag rätt tacksam för att jag fick rösta nej till euron. Det är utan tvekan en fråga som var väldigt komplex och där frågeställningen blev förädiskt enkel. Euro-exemplet var ju inte ett strålande argument men om man bara kan folkomrösta om frågor där alternativen är kristallklara så kan man glömma folkomröstningar. Det är ju bland politiker en rätt vanlig åsikt, dvs stödet för uteslutande representativ demokrati är stark... "Vi politiker är de enda som har insikt/kunskap nog att ha en total överblick och göra perfekta beslut, som representanter för folkviljan" (väldigt påhittat citat). Är lite förvånad att det är den liberala lokaltidningen och den nystartade uttalat liberala LD som argumenterar mot, brukar vara S och M, i form av maktinnehavare, som gör det.

Visst kommer det bli lite strul om folkomröstningsinitiativet/skolupproret får igenom sin stadiumindelning, men... DET FINNS INTE ETT ENDA SERIÖST OCH VÄL REDOVISAT ARGUMENT FÖR ATT MAJORITETENS OMORGANISATION MÅSTE GÖRAS... ÖVER HUVUD TAGET! och särskilt inte att det är bråttom (inte ens utifrån de svepande, innehållslösa argumenten). Så det är majoriteten som borde tänka efter innan de genomför en omorganisation som om inte allt för lång tid är föremål för en folkomröstning.

Vänsterpartiet Strängnäs hemsida och i ett annat inlägg här på min blogg har jag beskrivit min syn på bakgrunden/underlaget för beslutet och frågan i sig. (Just i skrivande stund ligger partiets lokala hemsida nere men när den är uppe igen i nästa vecka så kan ni följa länken ovan till inlägget).

Flest träffar senaste månaden